Hej, den här fredagen har jag spenderat på gränsen mellan Syd- och Nordkorea tillsammans med Kelly. Man kan boka olika turer dit och vi kände att vi verkligen ville se och göra allt om vi ändå skulle dit så tidigare i veckan bokade vi både en DMZ och JSA tour. En dagstur mellan ca 08-16 för 950 kr. Klockan ringde 05.50 imorse då vi skulle bli upphämtade vid Dongdaemun(3 stationer ifrån oss) vid 07.25. Därifrån åkte vi sedan till tour-bussen för att sedan åka upp mot gränsen och påbörja dagens äventyr. Redan under bussresan fick vi lite vyer av Nordkorea vilket var häftigt. Förutom att vi har fått se så himla mycket idag så har vi fått lära oss så otroligt mycket historia om varför nord och sydkorea separerades samt hur situationen ser ut idag och mycket mer därtill när det kommer till kriget vilket var hur intressant som helst. Har förmodligen lärt mig mer under den här dagen än under hela min tid i korea, och det känns fantastiskt. Här kommer ett långt inlägg om vår dag mellan Nord- och Sydkorea. 

 

Vi började dagen med DMZ som efter Koreakriget som nästan förstörde hela Korea är den zon som ska förhindra konflikter mellan de båda sidorna. Zonen skapades som en del av korean armistice agreement mellan Nordkorea, Kina och United Nations command forces. DMZ sträcker sig ca 250 km och är ungefär 4 km bred, där ena sidan är nordkoreas och den andra sydkoreas där gränsen bevakas av både sydkoreaner och amerikaner. Det är även den gräns som bevakas av flest militärer i världen. 

 

Under bussresan dit fick vi höra en del histora av vår guide som hela förmiddagen var väldigt bra. Den första anhalten var Imjingak park som ligger 50 km nordväst om Seoul och som byggdes för de ca 5 miljoner människor som förlorade sina hem under kriget. I Imjingak park ligger blandannat the freedom bell och the freedom bridge som vi gick på. The freedom bridge är det enda som kopplar samman syd och nord kring Imjin river. Efter Imjingak park åkte vi vidare till the 3rd Infiltration Tunnel. Först gick vi på en exhibition och fick sedan se en kort film om de olika tunnlarna. Vi var vid den tredje av fyra tunnlar som Sydkorea upptäckt att Nordkorea sprängt under gränsen för att kunna attackera Syd utan deras vetskap. Just den här tunneln upptäcktes 1978 och upptäcktes av en slump då en sydkorean helt plötsligt hörde ljud och då fann tunneln, gick ner för att kolla och mötte nordkoreanska soldater och jag tror att de alla dog, vet iallafall att sydkoreanen tyvärr inte kom upp igen men tunneln upptäcktes iallafall. Sydkoreanerna misstänker att det finns ca 20 till dolda tunnlar som de inte hittat ännu. Vi åkte iallafall till tunneln och fick sätta på oss varsin gul hjälm och sedan gå ner. Väl nere i den del som Nordkorea sprängt var det väldigt trångt då de är väldigt korta så man fick gå som Quasimodo men det var väldigt häftigt. Vi gick så långt man kunde innan vi kom till en dörr och ett litet kikhål där man sen fick vända. Tunneln bevakas inte av soldater men har CCTV kameror överallt, vilket naturligtvis finns överallt vid gränsen. Tunneln var ganska ljupt ner under gränsen, så det var brant ner och ja, ganska jobbigt upp igen men verkligen en jätte häftig upplevelse. Efter tunneln åkte vi upp för Dorasan (doramountain) för att kolla ut över Nordkorea vid Dora Observatory. Från Dora observatory såg vi ut över Nordkoreas propaganda village och ända bort till Gaeseong. Vi såg även sydkoreas freedom village från observatoriet. Vi hade tur att ha toppenväder idag vilket gjorde att sikten var fantastisk. 

 

Kijong dong, som de utanför nordkorea kallar propaganda village men som nordkoreanerna själva kallar peace village ligger i den nordkoreanska delen av DMZ. Det är en övergiven liten stad som byggdes för att ge en bild av att Nord var så mycket bättre än syd så att Sydkoreaner skulle välja att komma till Nord. Den nordkoreanska staten menar att det bor människor där, finns dagis, skolor, höga byggnader, sjukhus osv men så är inte fallet utan staden är helt övergiven förutom vid tillfällen då soldater tar ner flaggen vid tuffa väderförhållanden. De har byggt och målat staden så att det ska se ut som om det bor människor där medan det egentligen bara är ytliga skal, byggnader utan fönster, byggnader med tomma rum, lampor som sätts på och stängs av vid vissa tider samt några människor som tar hand om byn för att det ska ges en illusion av aktivitet. Det är i propaganda village som nordkoreas propaganda högtalare finns. I propaganda village finns även världens fjärde högsta flagga, även den byggdes för att bräcka sydkoreanernas flagga som de byggde i Freedom village. Daeseong-dong, även kallat freedom village är en liten stad i den sydkoreanska delen av DMZ. Förutom att vi kunde se båda dessa städer från observatoriet, så fick vi även se de båda städerna på bussturen till och från JSA senare under dagen. 

 

 

 

JSA, joint security area: 

När man åker in i JSA, som ligger i Panmunjeoum så är det mer noggranna passkontroller(även kontroller för DMZ), och man eskorteras även av en soldat under hela touren. Vi fick en amerikansk soldat som guidade oss och berättade vad som var och inte var tillåtet. Inom JSA så är det väldigt strikta regler med vart man får gå samt åt vilket håll man får fota. Väldigt begränsat allt ihop. Joint security area är ett område på ungefär 800 meter i diameter som efter signeringen av armistice agreement blev en neutral plats där vakter från båda sidor var tillåtna att röra sig fritt. Alltså den enda plats i DMZ där MDL (military demarcation line) inte var tydligt markerat, den plats där nord- och sydkoreaner fick vistas på samma plats. Det är i JSA som alla typer av förhandligar och utbyten länder emellan äger rum. Friheten för båda ländernas soldater att vistas fritt med varandra förändrades däremot abrubt efter att Nordkoreanska vakter mördade två UNC soldater med yxor 1976. Vår amerikanska eskort delade med sig om hur ett av dessa morden gick till, och det var verkligen brutalt. Vi åkte förbi platsen där detta hände och där det även finns en minnesplats för de två offren och då berättade han vad som hände med den ena. Det finns en liten mur där, som en av UNC soldaterna, en sydkorean ramlade ner ifrån och bröt benet varpå de nordkoreanska soldaterna högg den här stackaren med yxor med ett 30 sekunders intervall. Som jag förstod det högg de mot halsen men alltså inte tillräckligt hårt för att avsluta det helt utan lät den här stackars soldaten lida ett bra tag med deras 30 sekunders intervall på huggen. Bussen blev ganska tyst efter den här berättelsen. Hemskt. Efter den här incidenten blev MDL markerad inom JSA och soldaterna får inte vistas på samma platser längre, förutom inom konferansbyggnaderna där förhandlingarna äger rum. 

 

Vi började vår tur i JSA med den första check pointen, Camp Bonifas där vi fick vår amerikanska solldat som guide, lite briefing och information om regler osv. Därefter böt vi till en shuffle bus och åkte till JSA. Väl framme gick vi först igenom the freedom house som tillhör sydkorea för att sedan stå framför konferanshusen som ligger emellan sydkoreas the freedom house och nordkoreas Panmungak. Utanför Panmungak stod en nordkoreansk soldat och vaktade. Vår guide kallade honom Bob, vet inte om han bara kallade honom det eller om det var sant, men han sa iallafall att precis innanför sitter en till vakt med Kpist, och om Bob skulle försöka ta sig till syd (nu snackar vi bara några meter) så är den andra vakten redo med kpisten.  Vi fick stå på trappan ner från freedom house och ta bilder mot den nordkoreanska sidan, däremot inga bilder alls mot den sydkoreanska. Efter att vi tagit bilder mot alla soldater, konferanshusen samt panmungak så gick vi in i ett av konferanshusen vilket var jätte häftigt då detta rum har en gräns i mitten, gränsen mellan syd och nord. Vid förhandligar sitter alltså Nordkoreanerna på den ena sidan medan Sydkoreanerna sitter på den andra. På dessa turer, låser en sydkoreansk vakt bakdörren, den dörren som tillhör nordkorea och står framför den. Anledningen till att han låser den är för att han inte ska bli indragen i Nordkoreas del. Vi fick gå runt där inne på båda sidorna, jag fick alltså stå på den Nordkoreanska sidan och ta en massa bilder innan vi var tvungna att gå tillbaka till bussen.

Därifrån åkte vi sedan förbi Bridge of No Return som krossar MDL mellan Nord och Syd. I slutet av Koreakriget användes bron för att utbyta fångar och namnet på bron kommer ifrån det faktum att många som tillfångatogs av USA inte ville återvända hem till Nord. De fick sedan ett val att stanna i Syd som fångar eller att återvända till Nord men då aldrig bli tillåtna att komma tillbaka.Vi fick bara ta bilder från bussen på den här bron, här fick vi inte alls gå ut pågrund av att den inte är så bevakad. På samma plats ligger även minnesplatsen för yxmorden som vi då också fick ta bild på från bussen. Efter detta återvände vi till Camp Bonifas för att avsluta turen, byta buss och åka tillbaka till Seoul. 

Det här var verkligen en fantastisk dag, fick uppleva så mycket och framförallt lära mig så mycket nytt. Så mycket historia på en och samma dag. Förutom all fakta och historia bakom alla dessa platser som jag precis beskrivit så fick vi även lära oss ännu mer om bakgrunden till kriget, kommunisterna i nord och demokraterna i syd och mer därtill. Det var verkligen hur häftigt som helst att uppleva detta, att se allt med egna ögon och höra historier från både soldater och guider. Inte visste någon att en liten familjekonflikt kunde leda till att en nation skulle bli två i så många år framöver. Man har ju alltid vetat om konflikten dessa länder emellan men att faktiskt få se och höra om den på nära håll har öppnat upp ens ögon totalt. Den här konflikten är så mycket större än vad jag någonsin kunnat föreställa mig, och detta främst pågrund av en familjekonflikt från första början. Därför trodde inga att konflikten skulle hålla i sig så länge, de trodde inte att konflikten skulle fortgå mer än några dagar men dagar blev till år och än idag hoppas sydkoreanerna fortfarande på ett enat Korea.